Bästa vänner är som diamanter, värdefulla och sällsynta. Falska vänner är som löv, finns överallt.

Jag blir så trött. Så trött på att Facebook ska krångla, trött på att tänka, trött på att ingenting håller. Hur mycket kraft man än lägger ner och hur noggrann man är så spricker det. Gång på gång.
Dagen har varit en dålig dag. Inte en sådan dålig dag som när man missar bussen, tappar telefonen, ja ni förstår. Jag har varit glad och haft roligt. Men vädret har varit absolut ingenting. Varken sol eller regn. Dock lite kallt och blåsigt. Shadow är halt igen. Jag är så trött. Så ledsen. Därför att det är så jobbigt och tråkigt. Min helt perfekta häst. Det lilla, lilla felet sitter där. Precis där. Hon blir halt, frisk, och halt och frisk ännu en gång halt. Mitt hopp är inte högt längre. Samtldigt som jag inte vill ge upp. Absolut inte. Men när man ser hur alla de andra rider, hoppar och tränar på sina hästar så kan jag inte säga mer än att sucka.. Det är hårt och det svider.
Jag vet inte hur jag ska formulera mig. Idag har varit en sådan dag så liksom allting har varit ingenting. Bara helt ok, eller dåligt. Följde med Jossan på tävlig. Hennes häst skötte sig otroligt bra med tanke på att det var hans första gång på tävlingsbanan. Men hans svaghet tog över då de skulle rida fram och han stanna. Bara stannade. Ingen reaktion på varken spö eller skänklar. Han bara stod. Jossan strök sig. Stannade kvar och kollade på Cornelia och Cosmos. Fösta klassen gick suveränt. Tills omhoppningen då Cosmos skötte sig utmärkt men Cornelia glömde banan. De båda vart en aning förvirrade och Cosmos avslutade med en stegring. No more. Andra klassen rev han och stannade han. Då de slutade med en avsittnig av Cornelia. Jag vet inte ens varför jag skriver allt det här. Behöver skriva av mig, hur ointressant det än är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0