gud så snäll jag är.. -.-

Ja, då var det dags. Jag ska skriva en lite text om min kära vän och bror Christoffer.
Vart ska jag börja? Jag lärde känna honom i början av sommaren då mitt första minne med honom är att han hotade en vän till mig på bussen. Bra första intryck eller vad? Under sommaren har jag umgåts med honom och många till ca varje dag då de under tiden har torterat mig, kastat mig med kläderna på i vattnet, burit omkring mig, hängt ut mig genom en balkong, stängt in mig i en bagagelucka på en polares bil, mulat mig, tejpat mig, kladdat lepsyn på mig, gjort ''böghög'' på mig och fimpat på mig. Framför allt Chris då. Okej, nu tänker ni ''hurfan kan hon umgås med någon som håller på då'' men vissa gånger är det kul och vissa inte. Och tom jag förstår att det är på skämt.. Oftast. Men otroligt nog så har jag stått ut. Det är ju mina vänner som jag älskar så vad ska man göra? Hur som hellst, jag och Chris träffas flera gånger i veckan tillsammans med en massa andra idioter. Chris kan faktist vara en riktigt bra vän som ofta ställer upp och hjälper vid problem. Jag vet också att han alltid står vid min sida och skulle hjälpa till med vad som hellst.
Så Chris, nu har jag skrivit en text om dig, nöjd?! Och till er andra så tro inte att jag är en leksak eller att mina vänner är helt psykade för det mesta är ju av ''kärlek''.. Det klarar sig inte utan mig och visar det på ett ovanligt sätt :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0